Start / Ordlista

Ordlista

De viktigaste begreppen kring A41BTT, penningmarknads-ETF:er och börshandel – kort och begripligt förklarade.

Senast uppdaterad: 2026-11-06

Ackumulerande #

Fonden delar inte ut sin avkastning utan återinvesterar den automatiskt. Därför stiger kursen. Motsatsen är en utdelande fond.

Det sparar arbete och ger ränta-på-ränta-effekt, eftersom även den återinvesterade avkastningen ger ny ränta. Skattemässigt betyder ackumulerande dock inte automatiskt ”skattefritt tills du säljer” – i Tyskland beskattas till exempel varje år ett schablonbelopp, den så kallade Vorabpauschale. Vill du ha regelbundna utbetalningar väljer du en utdelande variant; av fonden bakom A41BTT finns en utdelande andelsklass med en egen ISIN-kod. Vad som gäller i ditt land står under Skatt.

Avskilda tillgångar #

En fonds tillgångar är juridiskt åtskilda från fondbolagets egna tillgångar. Går fondbolaget i konkurs tillhör fondens tillgångar fortfarande investerarna.

Konkret förvaras fondens tillgångar hos ett förvaringsinstitut – för A41BTT hos BNP Paribas i Luxemburg. Juridiskt är A41BTT en delfond i ett luxemburgskt investeringsbolag (SICAV); tillgångarna hålls ändå åtskilda från fondbolagets egna tillgångar. Något liknande gäller för din depå: även om din mäklare går i konkurs förblir ETF-andelarna din egendom och flyttas över till en annan depå. Det är ett annat slags skydd än insättningsgarantin för pengar på sparkonto: det har inget maxbelopp, men skyddar inte mot kursförluster.

Baspunkt #

En hundradels procentenhet: 100 baspunkter är 1 procentenhet. Ett påslag på 8,5 baspunkter motsvarar alltså 0,085 procentenheter.

Med baspunkter blir små ränteskillnader lätta att jämföra utan att jonglera med decimaler. Exempel: DBX0AN:s index speglar €STR plus 8,5 baspunkter – ligger €STR på 2,40 % blir det 2,485 %. Även ECB:s räntebeslut anges ofta i baspunkter: en höjning med 25 baspunkter lyfter styrräntan till exempel från 2,25 % till 2,50 %. Detsamma gäller kostnader – 0,10 % i TER motsvarar 10 baspunkter per år.

ECB:s inlåningsränta #

Räntan som banker får när de parkerar överskottslikviditet hos Europeiska centralbanken. €STR ligger oftast strax under och rör sig nästan i takt med den.

Den är en av ECB:s tre styrräntor och i dag den viktigaste, eftersom den utgör golvet på penningmarknaden: knappt någon bank lånar ut pengar över natten till betydligt mindre än den skulle få hos ECB. ECB-rådet fattar beslut om styrräntorna ungefär var sjätte vecka; nya räntor gäller oftast från onsdagen veckan därpå. Höjer rådet inlåningsräntan stiger även €STR från den dagen – och med den avkastningen på A41BTT. Sänker rådet räntan gäller det omvända.

ETF (börshandlad fond) #

Börshandlad indexfond. En ETF följer ett index och kan köpas och säljas på börsen precis som en aktie – oftast betydligt billigare än aktivt förvaltade fonder.

Eftersom ingen löpande fattar placeringsbeslut i en ETF, utan fonden följer en fast regel, hålls kostnaderna låga. Handeln sker till löpande uppdaterade kurser, till exempel på Xetra. Förutom aktie-ETF:er finns det ETF:er på obligationer, råvaror eller – som A41BTT – på räntor. I EU är ETF:er oftast UCITS-fonder, och deras tillgångar hålls därmed avskilda.

Faktablad (KID) #

Lagstadgat kort dokument om en investeringsprodukt med kostnader, risker och scenarier. Tillsammans med prospektet är det det bindande underlaget för ett köp.

På engelska heter det Key Information Document (KID). Det är uppbyggt på samma sätt i hela EU och är högst tre sidor långt, så att produkter från olika leverantörer går att jämföra. Din mäklare måste ge dig tillgång till det före ditt första köp. Faktabladet för A41BTT hittar du på BNP Paribas Asset Managements webbplats – det är också källan till många uppgifter på den här sajten.

Insättningsgaranti #

Lagstadgat skydd för banktillgodohavanden som pengar på sparkonto, i EU upp till motsvarande 100 000 euro per kund och bank. Den gäller inte för ETF:er – deras tillgångar är i stället skyddade genom att de hålls avskilda.

Om det värsta händer ersätts pengarna i regel inom sju arbetsdagar. Skyddet gäller sparkonton, fasträntekonton och lönekonton; värdepapper behöver inte det här skyddet, eftersom de ändå inte ingår i bankens tillgångar. Får du ränta på likvida medel hos din mäklare bör du kontrollera vilken bank pengarna faktiskt ligger hos och om de delvis är placerade i penningmarknadsfonder. Mer om detta i jämförelsen A41BTT eller ränta på likvida medel?

ISIN och WKN #

Identifieringsnummer för ett värdepapper. ISIN (LU3025345516) gäller internationellt, WKN (A41BTT) i Tyskland. Med båda hittar du ETF:en hos alla mäklare.

ISIN består av tolv tecken och börjar med landskoden för fondens hemvist – ”LU” står för Luxemburg. Dessutom finns kortnamn som skiljer sig åt mellan handelsplatserna: EDEG på Xetra, CASHE i Paris och Milano, CSGB och CSHE i London. Observera: den utdelande andelsklassen i samma fond har en egen ISIN-kod – kontrollera därför numret noga när du köper.

Köpkurs och säljkurs (bid/ask) #

Köpkursen (bid) är priset du kan sälja till, säljkursen (ask) priset du kan köpa till. Skillnaden mellan dem är spreaden.

Båda kurserna ställs i regel av en market maker, som köper andelar till köpkursen och säljer dem till den något högre säljkursen. Med en limitorder bestämmer du vilket pris du högst vill betala eller minst vill få. För A41BTT ligger de två kurserna under Xetras huvudhandelstid oftast bara några hundradels procent ifrån varandra; utanför den tiden kan skillnaden vara betydligt större.

Limitorder #

Köp- eller säljorder med ett fastställt högsta eller lägsta pris. Den genomförs bara om kursen når limiten och skyddar dig därmed mot plötsliga kursavvikelser.

Utan limit genomförs din order till nästa tillgängliga kurs – oftast utan problem, men vid tunn handel eller strax efter att börsen öppnat ibland till ett dåligt pris. För A41BTT räcker det att sätta limiten strax över den aktuella säljkursen; då genomförs ordern i regel direkt. En limit kostar inget extra hos de flesta mäklare. Gäller den bara en dag förfaller ordern om den inte genomförs.

Market maker #

Marknadsaktör som löpande ställer köp- och säljkurser och därmed ser till att det finns likviditet. För A41BTT gör bland annat BNP Paribas Arbitrage det.

Oftast är det banker eller handelshus som har åtagit sig detta gentemot börsen. Därför kan du alltid handla, även när ingen annan köper eller säljer just då. De tjänar på spreaden. För ETF:er utgår kurserna från värdet på fondens tillgångar, och därför avviker de knappt från det verkliga värdet. Ju fler market makers som tar hand om en ETF, desto snävare är spreadarna oftast.

Motpartsrisk #

Risken att en avtalspart – till exempel swapmotparten – inte betalar. För UCITS-fonder är den begränsad till 10 % av fondens tillgångar per motpart.

För en swap-ETF är den viktigaste avtalsparten banken som betalar indexavkastningen. Om den skulle fallera skulle fonden i värsta fall förlora den utestående fordran från swappen. I praktiken nollställs swappen så ofta att beloppet oftast ligger klart under den lagstadgade gränsen. Substitutionsportföljen förblir samtidigt fondens egendom. Mer om detta på sidan Säkerhet.

Månadssparande #

Automatisk, regelbunden investering av ett fast belopp, till exempel varje månad. Många mäklare genomför månadssparande i ETF:er utan avgift.

Du bestämmer en gång belopp och intervall – till exempel 100 euro i början av varje månad – och mäklaren köper automatiskt andelar, ofta även delar av andelar. För aktie-ETF:er handlar det framför allt om att sprida ut köpen över tid, för en penningmarknads-ETF som A41BTT snarare om bekvämlighet, till exempel när du bygger upp en buffert. Vad ditt sparande kan bli och var du kan månadsspara i A41BTT visar sidan Månadssparande.

Penningmarknads-ETF #

ETF som följer mycket kortfristiga räntor, till exempel €STR. Den svänger knappt och passar för att parkera pengar på kort sikt – ungefär som ett sparkonto.

I stället för i aktier eller långa obligationer placerar penningmarknads-ETF:er i mycket korta räntor – oftast €STR eller statsobligationer med kort löptid. Därför stiger kursen nästan som en rak linje. De passar för pengar som du behöver de närmaste månaderna eller som väntar på ett lämpligt tillfälle, inte för långsiktigt förmögenhetsbyggande. De omfattas inte av insättningsgarantin, men tillgångarna hålls avskilda från fondbolaget. En översikt över alternativen till A41BTT hittar du i jämförelsen av penningmarknads-ETF:er.

Riskklass (SRI) #

Summary Risk Indicator från faktabladet, på en skala från 1 (låg risk) till 7 (hög risk). A41BTT är placerad i klass 1.

SRI väger samman marknadsrisken – hur mycket kursen svänger – med kreditrisken, alltså risken att betalningar uteblir. Klass 1 står för mycket små svängningar, klass 7 för mycket stora; typiska aktie-ETF:er ligger på 4 till 5. Viktigt: SRI fångar inte alla risker. Faktabladet för A41BTT nämner uttryckligen motparts- och derivatrisken separat – mer under Säkerhet.

Spread #

Skillnaden mellan säljkurs och köpkurs. Den är en dold kostnad i varje börsaffär och mycket liten för likvida ETF:er som A41BTT.

Spreaden syns inte som en avgift på din avräkningsnota, men fungerar på samma sätt: köper du och säljer direkt igen förlorar du exakt den skillnaden. Vid en spread på 0,03 % och 10 000 euro blir det 3 euro. Den är som snävast när det handlas mycket – för A41BTT under Xetras handelstid. För en penningmarknads-ETF spelar spreaden extra stor roll, eftersom avkastningen per dag är liten och den tjänas in först efter några dagar. Hur lång tid det tar för ditt belopp visar break even-räknaren.

€STR (Euro Short-Term Rate) #

Referensränta som banker i euroområdet betalar för dagslån utan säkerhet. ECB fastställer den varje bankdag utifrån rapporter från stora banker. A41BTT följer den här räntan – mer på sidan €STR.

ECB har publicerat €STR sedan oktober 2019; den ersatte den tidigare referensräntan EONIA, som avskaffades i början av 2022. Underlaget är de dagslån som ett 50-tal stora banker tar upp hos andra banker, fonder, försäkringsbolag och andra finansiella företag; ECB utesluter de översta och nedersta 25 % av volymen och beräknar ett vägt genomsnitt av resten. För dig som investerare är den måttstocken för pengar med låg risk: ligger €STR på 2,4 % ger en penningmarknads-ETF före kostnader ungefär det. A41BTT ligger för närvarande något högre, eftersom dess swapmotparter betalar ett påslag – det är dock inte garanterat. Vad det betyder i euro visar ränteräknaren.

Substitutionsportfölj #

De värdepapper som en swap-ETF faktiskt äger. För A41BTT består de enligt faktabladet till minst 75 % av aktier i företag från EES. Deras värdeutveckling byts via en swap mot indexavkastningen.

Substitutionsportföljen är så att säga panten för swappen. Beroende på fond består den av helt olika värdepapper, till exempel obligationer i stället för aktier; vad en fond äger framgår av dess fonddokument. I normala fall spelar sammansättningen ingen roll, eftersom swappen utjämnar dess värdeutveckling. Viktig blir den först om swapmotparten fallerar: då äger fonden dessa värdepapper, och deras kurs kan svänga fram till avvecklingen. Den aktuella sammansättningen publiceras av BNP Paribas Asset Management.

Swap #

Bytesavtal mellan fonden och en bank: fonden lämnar ifrån sig substitutionsportföljens värdeutveckling och får i stället indexets avkastning.

För A41BTT innebär det konkret: stiger aktierna i substitutionsportföljen lämnar fonden vinsten till banken; faller de täcker banken förlusten. Kvar för dig blir då €STR-avkastningen – för närvarande till och med lite mer, eftersom bankerna betalar ett påslag för bytet, som dock inte är garanterat. För att den utestående fordran på banken inte ska bli för stor nollställs swappen regelbundet. Hur allt hänger ihop visar bilden på sidan Säkerhet.

Syntetisk replikering #

Fonden köper inte indexets beståndsdelar direkt utan får indexavkastningen via en swap med en bank. Motsatsen är fysisk replikering. Mer under Säkerhet.

Som säkerhet äger fonden en egen portfölj av värdepapper, substitutionsportföljen. För ränteindex som €STR är detta den mest praktiska vägen, eftersom en fond inte kan köpa dagslån mellan banker direkt. Fördel: indexet följs mycket exakt – betalar swapmotparterna ett påslag, som för närvarande för A41BTT, ligger fonden till och med över indexet. Nackdel: det uppstår en motpartsrisk gentemot banken, som för UCITS-fonder är begränsad enligt lag.

TER (löpande kostnader) #

Total Expense Ratio: fondens årliga kostnader i procent av fondförmögenheten. De tas löpande ur fonden och ingår redan i kursen. För A41BTT är de 0,10 % per år.

TER omfattar bland annat förvaltning, förvaring och indexlicens, men inte kostnader hos din mäklare som courtage. Vid 10 000 euro och 0,10 % i TER blir det cirka 10 euro per år. Eftersom penningmarknads-ETF:er bara ger några procent i avkastning utgör TER här en större del av intäkten än för aktie-ETF:er. Det lönar sig att jämföra: de billigaste €STR-ETF:erna kostar 0,05 % – mer i jämförelsen av penningmarknads-ETF:er.

Tracking difference #

Skillnaden mellan fondens faktiska avkastning och indexets avkastning under en viss period. Den visar vad en ETF egentligen kostar när allt är medräknat och säger ofta mer än TER.

TER är bara en del av sanningen: swapkostnader, intäkter från värdepappersutlåning eller skatteeffekter kan dessutom dra ned eller förbättra den faktiska avkastningen. Tracking difference mäts oftast över ett kalenderår. Ligger den på −0,10 % kostar ETF:en sammantaget exakt sin TER; ligger den närmare noll eller är den till och med positiv arbetar fonden effektivare. För en rättvis jämförelse krävs flera års historik – för A41BTT, som startade i juni 2025, är det ännu inte möjligt.

UCITS #

EU-regelverk för investeringsfonder med strikta krav på riskspridning, risk och transparens. A41BTT är en UCITS-ETF.

UCITS står för ”Undertakings for Collective Investment in Transferable Securities”. EU-direktivet reglerar bland annat hur brett en fond måste sprida sina placeringar, hur stor risk den får ta mot enskilda motparter – för swappar högst 10 % av fondens tillgångar – och vilken information investerare ska få, till exempel faktabladet. Är en UCITS-fond godkänd i ett EU-land kan den efter en enkel anmälan även marknadsföras i andra EU-länder; för privatpersoner är sådana fonder därför standard.

Xetra #

Deutsche Börses elektroniska handelsplats. Huvudhandelstiden är måndag till fredag kl. 9.00–17.30 (tysk tid); då är spreadarna oftast som snävast.

Xetra är en av Europas handelsplatser med störst omsättning i ETF:er. Andra handelsplatser som gettex utgår från Xetra-kurserna, och därför är spreadarna även där som snävast under Xetras huvudhandelstid. Sedan december 2025 kan privatpersoner hos mäklare som erbjuder det även handla på Xetra kl. 8.00–22.00; utanför huvudhandelstiden är spreaden dock ofta bredare. A41BTT är noterad på Xetra under kortnamnet EDEG. Fler tips för ett billigt köp hittar du under Köpa.